tisdag 26 december 2017

När barnjouren behövs

Imorse när vi vaknade var Noel riktigt hemskt slemmig i halsen. Han hostade och hostade och fick knappt nån luft in emellan.. Ringde barnavdelningen och frågade om vi kunde komma in men vi var tvugna att åka via jouren igen så jag ringde dit och hoppade sen fort i bilen. Kom in lite före 7, han fick koksaltlösning i spira (har hjälpt måttligt/knappt alls hittills) och så fick vi välja om vi ville åka hem tillbaka eller vänta på avdelningen tills vår barnläkartid kl 10. Jag kände direkt att jag vill ringa och rådfråga dem i Kokkola då de på prematurkontrollerna sagt att vi gärna får vända oss dit ifall Noel blir sjuk.

Så vi satte oss i bilen, jag ringde till barnjouren i Kokkola och så åkte vi raka vägen dit. Där fick vi direkt komma in, två samma sjuksköterskor som vi hade i sommar när Noel var på vauvateho var i jobb och det var så trevligt att se dem och att de mindes oss! Där togs sen också blodproven som tidigare tagits på malmska, samt RSprov (varför har det inte ens blivit taget innan kan man undra) och influensaprov. Han fick också fort Ventolin för att underlätta andningen och där märkte man skillnad! När han hade fått 3x4 doser blev han som en ny bebis och var helt pigg och glad och slemfri, helt olik hur han varit de senaste 4 dagarna då han inte orkat vara vaken mer än 5-10minuter åt gången, ofokuserad i blickan och riktigt medtagen! Provsvaren visade att han inte har rsvirus, utan det är nog "bara" en värre vanlig feberförkylning tydligen.. Saturationen stabiliserades när han fick lättare att andas och vi fick åka hem med maxdos Ventolin nu var tredje timme i 3-4 dagar, så ska vi hoppas det reder sig!

Slemmet har ju såklart kommit tillbaka lite igen men inte lika hemskt som innan tycker jag (hoppas att det inte bara är önsketänkande), han hostar hemskt ganska ofta ännu men har inte haft över 38,0 i temp idag och han sover betydligt lugnare, så det känns som att det sakta börjar vända! 
*KNACK KNACK I TRÄ*  


En nummer att sätta upp på kylskåpet! Har verkligen försökt ha öppet sinne för Malmska men märkte nog first hand idag hur betydligt mycket snabbare man fick träffa rätt personer och besluten blev tagna på Soite i Kokkola. Stor tumme upp för skild barnjour!

6 kommentarer:

  1. Upplevde samma. Mitt barn var så dåligt som jag aldrig sett honom. Sov i min famn under undersökningarna. Rosslade då han andades och hade en stirrig blick. Vi fick först vänta 3 h och sen blev vi hemskickade med ordination på ”vila”. Började gråta inne hos läkaren eftersom att jag var så trött efter 4 dygn utan sömn. Hade trott jag skulle få hjälp men när ingen hjälp gavs brast jag.. Visade sig sen nästa dag när jag åkte in igen att han hade lunginflammation..

    Krya på er. Det är så olidligt jobbigt när ens barn är sjukt <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis så var Noel också, helt slapp och tomma ögon på nåt vis.. Skrämmande! Jag satt också och grät hela tiden igår vid Malmskajouren då jag var så rädd. Det som var positivt var att vi aldrig behövde sitta i nåt väntrum utan slapp nog direkt och prata med nån när vi kom in till Malmskajouren också, men allmänläkaren kändes inte riktigt säker och då de inte har nån barnläkare på plats hela tiden så känns Kokkola ändå säkrare! Sjukt att de inte tar de prover som krävs direkt för att få fram vad som är fel när barnen märkbart är så medtagna..

      Radera
  2. Har också lite dåliga erfarenheter av Malmska jouren. Vår 1,5 åring blev hemskickad utan medicin fast han hade feber och crp strax över 100. "Vanlig flunssa" fick vi som svar. Inte ens öronen blev kollade. Dagen efter fick vi genast utskrivet antibiotika av annan läkare på annan ort som konstaterade att han hade dubbelsidig öroninflammation.. Men nog finns det ju bra läkare vid Malmska också men allt oftare tycker jag man råkar ut för oprofessionella läkare, vilket är synd!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nämen jestas! Att kolla öronen känns ju nog som en såndär standardsak som de alltid brukar göra ändå..

      Radera
    2. Det har blivit svårare att få antibiotika mot öroninflammation eftersom det har visat sig att en Buranakur kan hjälpa lika bra. Gärna vill man ju undvika antibiotika om det finns annan behandling att ta till först.
      Men med ett crp över 100 så skulle nog jag också vilja ha en antibiotikakur pt mitt barn... Dessutom om läkarn inte ens kollade öronen, konstigt!
      Nå vi får vara tacksamma att barnjouren i Kokkola tar hand om våra små när det inte riktigt funkar här i stan :(

      Radera
  3. Samma sak har hänt för oss som för Madde! Dock kollades nog öronen redan första gången vi var dit men den läkaren sa att de såg fina ut.... crp på 50 och 40 graders feber. Dagen efter kunde en annan läkare konstatera att det var dubbelsidig öroninflammation. Tråkit att sånt händer, speciellt när det är barn det handlar om :/ Hoppas Noel har kryat på sig!

    SvaraRadera