onsdag 30 augusti 2017

En vältrafikerad kväll i Eugmo

Oliver och moffa på trappan i kvällssolen som äntligen berikat oss med sin närvaro.


Ikväll efter att jag hade varit och tränat var det Samis tur att åka iväg och motionera sig, så då hoppade småkillarna och jag i bilen och for till mommo och moffas för att fördriva kvällen! Vi hade tänkt gå ner till hamnen för att se på båtarna men p.g.a. att det var orienteringskväll i Fränsviken så var den annars så lugna lilla grusvägen så högtrafikerad att vi fick svänga om igen efter ett par hundra meter.

Som tur ska Oliver ska dit och övernatta mellan lördag och söndag då vi andra ska på bröllop så då får de göra ett nytt försök att gå o se på "mååånga båta"!

Imorgon blir det återigen blodprov för lilla Noel. Oj vad många nålstick han har behövt uthärda redan i sitt än så korta liv! På sjukhuset var det dagliga blodprov som togs så vi får vara glada över att det är betydligt mer sällan nu iallfall. Hoppas hb ännu har hållits på bra nivå och att D-vitaminvärdena har blivit bättre nu när han har blivit bättre på att svälja ner dem! Nästa veckas lördag blir det hjärtultra igen (typ 5te gången nu?) med en läkare från Uleåborg.

Heh, angående D-vitaminet minns jag att jag var heelt nojig över att Oliver skulle få så sjuk mage av dem när han var liten.. och vad är det man skulle ge.. 5 droppar per dag? Noel som är betydligt mindre i kroppen har nu i flera månader redan fått 12 droppar per dag! 

2 kommentarer:

  1. Tungt med alla undersökningar och prover på dessa små :( vår son är 6 veckor gammal nu och har varit på en del ultraljud, blodprov, urinprov och värst av allt en undersökning där kateter blev satt! Skrek sig röd av smärta och höll andan av vad som kändes som en evighet. Detta pga att en av njurarna inte är som den ska. Man vet att det ska göras men likväl så skär det i mammahjärtat varje gång. Nu får vi tack och lov en paus på ett par månader så länge han fortsätter att må bra. Hoppas ni snart slipper det också!

    - nybliven trebarnsmamma

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja fy det är så hemskt då man helst bara vill riva till sig sitt barn och stega ut, men så vet man ändå att det är för deras bästa och behöver göras, så man får svälja tårarna och se dem genomlida de o trösta bäst man kan efteråt. :'(

      Radera